Östersund - Kiruna - Uppsala

Foto har alltid varit mitt stora intresse. Fotograferandet tog fart i tonåren och kameran fick följa mig överallt. Som sjuttonåring tog jag mod till mig och stegade upp till Östersund Postens fotoavdelning som fanns hos Hallings Foto och sökte sommarjobb. Hallings Foto var Östersunds Postens fotoavdelning med fyra anställda fotografer. Helgen innan jag började, skadade sig en av de ordinarie fotograferna, Arvid Halling gav mig förtroendet. Så jag fick rycka in direkt. Sommarjobbade där flera år. En bra skola för tidningsuppdrag och reportagefoto.
Fotointresset förde också med sig andra uppgifter som att jag ett tag skötte målkameran på Östersunds Travbana.

I lumpen hamnade jag på Jägarskolan i Kiruna. Kontaktade lokalredaktionen för Norrländska Socialdemokraten och undrade om de behövde någon extra fotograf. Det blev några fotouppdrag, framförallt hockeymatcher som skulle bevakas. Bröderna Salming var hockeystjärnor redan då i Kiruna AIF. Bilderna skickades med telefoto till Luleå där tidningen trycktes, en häftig teknik som användes på den tiden för att skicka bilder. En lampa som läser av bilden på sändarsidan och en lampa som lyser på fotopapper på mottagarsidan.

Efter lumpen hägrade universitetsstudier i Uppsala. Det blev bara ett och halvt år matematikstudier. Under den tiden var jag nationsfotograf på Norrlands Nation. Några Gasquer och invigningen av nya huset var en del av det jag fotograferade. Bilderna publicerades i nationens tidning. Mer tid med kameran än framför skrivbordet. Foto kändes roligare än en eventuell framtid inom IT.
Och här börjar min riktiga yrkeskarriär.

Stockholm

Fotoassistent var en typ av lärlingsutbildning. Sökte hos flera fotografer innan jag fick plats hos Jürg Bächi, där Eva Bächi skötte ekonomin. Jürg visade sig vara en av Stockholms skickligaste fotografer inom produktfoto och industrifoto. Ny teknik att lära. Storformatskamera och ljussättning med starka lampor eller kraftiga blixtaggregat. Jürgs stora intresse var bilar och banracing, blev svensk mästare. Hans bilintresse gjorde också att vi ofta fotograferade bilar, utomhus eller i studio. Vi hyrde ofta in oss i Europafilms stora filmateljéer, en bild = en dags ljussättning. Schweizisk noggrannhet! Stannade hos Jürg i drygt ett år. Ville bredda min horisont.


Letade efter fotograf som fotograferade människor oftare. Hamnade hos Ola Lager som bla. fotograferade ABBAs skivomslag. En helt annorlunda typ av fotouppdrag, jätteroligt. Stannade hos Ola ett år. Då kom Jürg med ett förslag att jag kunde börja hos honom igen men med möjligheten att göra egna uppdrag, samt bättre lönevillkor. Som assistent på den tiden tjänade man ca 1000:- i månaden. Stannade hos Jürg i fem år. Några av de uppdragen finns under Galleri sidan. Nu har det blivit slutet på 70-talet.


Under tiden hos Ola Lager lärde jag känna fotograf Mats Hallgren som också jobbade hos Ola. Mats och jag kände att en egen studio lockade. Januari 1980 startade vi Hallgren & Höglund. Adress Götgatan 11. En gammal herrekipering en trappa upp med stora fönster från golv till tak mot Götgatan. Blev en jättecharmig studio när vi äntligen blev klara, efter flera månaders hårt snickrande på kvällar och helger. Dagarna ägnades åt att sköta fotouppdrag. Reaktionen på affischen vi skickade ut var att våra kunder undrade med vilken galning de skulle samarbeta. De såg inte att halva ansiktet var mitt och det andra Mats. (håll för halva ansiktet så ser du)
En äkta dubbelexponering, inget datatrick, bilden är en äkta polaroid.

1984 flyttade vi in i Münchenbryggeriet. Vi övertog kontraktet efter en hyrfotostudio som skulle upphöra. En praktisk studio i gatuplan med möjlighet att bygga miljöer och ta in stora produkter. Mats och jag samarbetade till i slutet av 90-talet. Jag har fortfarande kvar studion men hyr numera ut till fyra fotografer, varav en plats upptas av min ena son, Sebastian Höglund.

Slutsummering

Att fotograferandet skulle medföra så mycket roligt hade jag aldrig kunnat förutse. Har rest och sett otroligt mycket, varit i nästan alla svenska städer, i nästan alla länder i Europa, flugit jorden runt (stort bildspel för Seco Tools), träffat många intressanta människor och fotograferat produkter, människor, platser som varit spännande, nya, hemliga, ovanliga, högt och lågt, stort och smått.
Har funderat på om matematikstudierna fört mig till alla de upplevelserna, troligen inte.

Privat så träffade jag min fru Irma i Uppsala. Vi har fått två pojkar, Joakim och Sebastian. De jobbar också i kreativa yrken. Joakim som programmerare / systemarkitekt och Sebastian som fotograf / filmare.

För mig är foto fortfarande givande och en väg mot nya mål.